Under de kommande åtta åren ska minst 700 000 bostäder byggas i Sverige för att möta framtidens behov. Det märks dock en växande oro i byggbranschen för att kvantitet ska vinna över kvalitet och därmed orsaka samhället stora underhållskostnader i framtiden.

– Vi vill ha hållbara och gedigna material. Dåliga material ger dålig ekonomi och därför väljer vi kvalitet, lång hållbarhet och lågt underhåll, säger Eva Nordström, VD i SKB, Stockholms Kooperativa Bostadsförening, med knappt 8 000 lägenheter.

– Man måste se på totalekonomin. Det kostar lite mera i början men man får en fantastisk fastighet som genererar pengar i längden, berättade hon för de nästan hundra arkitekter och folk i byggbranschen som deltog i vårens konferens om ”Totalekonomi och estetik” på Moderna Museet i Stockholm.

Eva Nordström anser att politiker och byggherrar har bytt plats. Tidigare har politikerna krävt att det ska byggas bra bostäder och byggherrarna har varit emot det med motiveringen att det skulle bli för dyrt. Så är det inte längre. I dag vill många politiker ha billiga kvadratmeter medan byggherrar och folk i allmänhet vill ha kvalitet och hållbart byggande.

Hållbarhet hela vägen

För SKB har hållbarhet ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter. SKB har ett omfattande miljöprogram som bland annat innehåller en femårig övergripande miljöplan, en ettårig aktivitetsplan, certifiering av nya byggnationer och stort fokus på energi, både när det gäller nybyggnation och drift.

Kraven för nybyggnation är täta hus, hög isolering och en effektiv och gärna grön energilösning. Vid nybygnation projekteras en genomsnittlig energiförbrukning på 55 kWh/m2, vilket är långt under myndighetskravet på 90 kWh/m2.

– Norge är känt för sina många trähus men när det gäller skolor har man valt tegel, av den enkla anledningen att det håller och håller och därmed kraftigt minskar underhållskostnaderna. Dessutom kan tegel stå emot ökningen av nederbörd och översvämningar som orsakats av klimatförändringarna, förklarar Gitte Krusholm.

SKB ser seriöst på det och har därför utarbetat en kravspecifikation som gäller hållbarhet för alla framtida byggprojekt. I den ställs krav på arkitekter, konsulter och byggentreprenörer om att välja lösningar och material som har lång livslängd och lågt underhåll. Nybyggnationer uppfyller dessutom kraven för Silver-miljöcertifiering.

– Vi ska vara exakta i våra krav till byggherren och vi ska vara bra på att bevara våra fastigheter. Om vi väljer material med sämre kvalitet så vet vi att det får konsekvenser, säger Eva Nordström.

Bygg bostäder med material som håller länge

– Om man inte bygger med material med lång hållbarhet måste fasaden bytas ut med jämna mellanrum. På det sättet bygger man samma hus flera gånger. Med ett material som tegel bygger man däremot bara en gång och låter i stort sett huset klara sig själv under de kommande hundra åren. Det ger en väldigt sund ekonomi och frigör samtidigt arbetskraft för ny bostadsproduktion, säger Gitte Krusholm Nielsen, VD i Byggitegel.se och som arrangerade konferensen i Stockholm. Tegel är ett av de mest långsiktigt hållbara byggmaterialen på marknaden och blir allt populärare både bland småhusägare och offentliga byggherrar.

Gitte Krusholm Nielsen ser en motsvarande utveckling både i Danmark och Norge. I Danmark är det bostadsbyggandet som sätter trenden för hållbarhet och långsiktig totalekonomi men i Norge fokuserar man på materialval när man bygger skolor.