Linkedin RSS Norsk Dansk

Ineffektiv mögelsanering tvingar byggbranschen välja fuktsäkra material

14-10-2010DOWNLOAD BILLEDE

Det går inte att tvätta eller torka bort mögelskador på fuktskadade hus. Sanering med kemiska medel eller uttorkning varken hejdar eller eliminerar mögeltillväxt – i stället kan möglet öka sin produktion av gifter och frisättande av partiklar från det skadade materialet när det torkar ut.
Det visar en undersökning som gjorts av IVL Svenska Miljöinstitutet och Lunds universitet.

– Byggbolagen måste följa de nationella och internationella regelverken när de bygger men väljer inte alltid material som är fuktsäkra, påpekar Aime Must och Erica Bloom, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet och initiativtagare till undersökningen.

Sedan den 1 juli 2007 ställer Boverket krav på byggbranschen när det gäller fuktberäkning och fuktsäkerhetsprojektering innan man startar ett bygge men enligt Aime Must är det regler som inte anammats av alla. Byggbranschen har upptäckt att det kan uppstå skador redan i byggskedet eller innan garantitiden har gått ut och att det är kostsamt att byta ut de skadade materialen.  Även vattenskador under brukartiden kan medföra mögelskador men i stället för att byta ut det skadade materialet väljer vissa bygg- och försäkringsbolag att anlita saneringsföretag för att ta bort svampangrepp och dålig lukt.

– Det används en mängd olika preparat och det dyker hela tiden upp nya som inte alltid är registrerade hos Kemikalieinspektionen, säger Aime Must.

Fuktskadedebatten initierade försök

Syftet med undersökningen, som delfinansierats av SBUF/SKANSKA, var att ta reda på hur pass effektiva bekämpningsmedlen och metoderna är på att eliminera mögel från angripet byggmaterial och deras inverkan på mängden mykotoxin (mögelgifter) som producerats där av mögelsvampen. Det är den pågående fuktskadedebatten kring bostäder som byggts som gipskonstruktioner i till exempel putsade enstegstätade träregelväggar och i våtutrymmen som initierat undersökningen. Aime Must är mikrobiolog och har fört en tjugoårig kamp mot kartonggips som byggmaterial eftersom det, om det blir blött, ofta angrips av mögelsvamp. Istället föreslår Aime fuktsäkra, oorganiska material som klarar fuktbelastningen i våtutrymmen och fasader.

De praktiska testerna har utförts på gipsskivor och furusplint, vanliga material i dagens byggande. Saneringsmetoderna delades in i fem olika grupper – värme, oxiderande medel, borpreparat, Klorin och Alg & MögelBORT Proffs. Allra först blöttes testmaterialet upp i sterilt vatten för att simulera en vattenskada. Därefter behandlades provbitarna med mögelsporer och tilläts bli överväxta innan de hängdes upp in i en fuktkammare med 95 procents fuktighet i rumstemperatur . Efter 4-6 veckor började saneringsarbetet enligt anvisningar på preparatens förpackningar. Ett prov sanerades inte utan fick bara torka.

”Överraskande resultat”

– Resultaten var överraskande och är säkert obekväma för många i byggbranschen, säger Aime Must. Möglet går inte att oskadliggöra varken med gaslåga eller ozon. Slutsatsen blir att man aldrig ska bygga med material som blivit mögligt.

– Förutom att bygga fuktsäkert så att mögel inte får fäste ska man om man får påväxt byta ut det skadade materialet eftersom sanering inte är effektivt, tillägger Erica Bloom.

Rapporten slår också fast att man inte har tillräcklig kunskap om, och på vilket sätt, mögelvampar och mögeltillväxt påverkar innemiljön och människan, till exempel sanerare, byggnadsarbetare och brukare. Enligt WHO:s och Socialstyrelsens riktlinjer ska det inte finnas risk för människors hälsa i en fuktskadad byggnad. Det är därmed nödvändigt att fortsätta utforska medel och metoder för att säkerställa fukt- och mögelskadade byggnaders återställande. 

”Välj utprovade material”

Dansk forskning visar att var åttonde lägenhet har drabbats av mögelangrepp. Rapporter från den danska Bygge Skadefonden visar att kombinationen av många nya och outforskade byggmaterial och en alltför snabb byggprocess skapar en grogrund för fukt och mögel.

– Valet av byggmaterial och byggkonstruktion är helt avgörande, förklarar Tommy Bisgaard från den svensk-danska branschorganisationen Tegelinformation.se.

– Genom att välja tegel kan man helt undvika mögelangrepp. Tegel är ett oorganiskt material och mögelsvampar och mikroorganismer hittar ingen föda där och får därför svårt att etablera sig.

– Tegel och taktegel är porösa material, och porerna är ganska stora, vilket medför att materialet är öppet. Denna öppenhet medverkar till att tegel suger fukt, men den kan lika snabbt avge fukten igen utan att materialet påverkas negativt.

Pressefoto: Colourbox.com