Varför myllrar det av turister i Danmark som ofta uppvisar ett helt olämpligt beteende på gator och i gränder? Så sent som igår jag var nära att torpedera tre av dem på cykelvägen.
Observerar man dem lite närmre, ser man att de är upptagna med att ta bilder av våra vackra byggnader och mysiga gamla stadsdelar. Där det har slösats med arkitektur och stadsrum. Där byggnaderna har åldrats med behag. Märkligt nog, ser man dem sällan i områden som präglats av 70-talets tankar med stora öppna ytor och tomma cykelvägar.
Turisterna inser nog inte det, men de är, precis som resten av oss, dragna till estetiskt beständiga byggnader.
En snabb sökning i ordboken förklarar estetik med texten: ”Som (yttre) behagar, tillfredsställer eller på annat sätt väcker våra sinnen eller medvetandet”. Jag kunde inte ha sagt det bättre själv.
Låt oss därför bygga med material som är estetiskt beständiga. Med andra ord, välj hälsosamma material som överlever en lång tid. Material som, från byggets första dag, sticker ut med en förförisk karisma, med liv och värme, karaktär, som genljuder av bra hantverk (och nu kommer det viktigaste) och som åldras med charm.
Det vi bygger nu, bygger vi åt framtiden. Vi har en skyldighet att se till, att våra barnbarnsbarn lever ett bra liv utifrån valen som vi gör idag. Därför upprepar jag mitt mantra: Vi måste bygga estetiskt beständigt!
Lyckligtvis är det bara fortsätta från stället där våra föregångare slutade. De byggde med mineraliska material, såsom tegel och kakel, av många och riktigt goda skäl: det är ett naturligt och lättillgängligt material, det är enormt hållbart, vackert under hela sitt långa liv och en evig symbol för estetik.
Ta en promenad. Granska de gamla fasaderna på nära håll och lägg märke till hur kvarteren präglas av forna tiders materialval, arkitektur och stadsplanering. Man känner lukten av kvalitet, trygghet och skönhet. Det har en positiv effekt på oss i vardagen – och på turisterna.
Målet bör därför vara, att framtidens turister flockas i de stadsrum som vi skapar idag. Att byggnaderna framhävs för deras estetiska beständighet i den framtida utgåvan av ”Resan går till Danmark”.
