Af Gitte Krusholm Nielsen, VD Byggitegel.se och Danske Tegl
För inte mer än 5–7 år sedan var hållbarhet endast ett hett ämne för de redan frälsta inom byggindustrin. Ämnet hamnade, vänligen men bestämt, under punkten ”eventuellt” på ledningens kvartalsmöten. Men sedan dess har skutan vänt och hållbarhet har nu hamnat på ledningens agenda. Och marknadsavdelningens. Men det återkommer jag till om en stund.
Alarmen ljuder
Hållbarhet inom byggbranschen har i princip bubblat upp från botten. Industrins ledstjärnor har tagit skeden i egen hand efter att ha lyssnat till prognoser om resursbrister och granskat konceptets totalekonomi. Det är utmärkt!
För alarmen ljuder. Vi ska återanvända mer och bygga både smartare och snyggare. Vi har ont om tid! Hållbarhet och cirkulär ekonomi är några av de nya slagorden inom byggbranschen. Och de som brukar rida på vågen? Ja, det verkar som att även de har hoppat på.
Min bekymmer
Ta t.ex. min LinkedIn-feed. Den bjuder på ett överflöd av diskussioner och inlägg kring hållbarhet. Alla framför argument för att just deras lösningar eller produkter utmärker sig på ett speciellt sätt.
Det är då jag blir allvarligt bekymrad. Det verkar nämligen som att allting utan åtskillnad ska vara hållbart. Jag är till 110 procent överens om att planetens resurser ska användas på ett klokt sätt, att vi ska bygga vackert och hållbart för kommande generationer, och att vi ska sluta smita iväg som några små curlingbarn. Jag debatterar, delar och gillar inlägg med ett glatt humör. Ingen behöver tvivla på att jag är med i racet, men. För det finns ett men.
Oerhörd optimism
Tillsammans med pressen på att vara klassens mest hållbara – och kundens förstahandsval – finns det även en oerhörd optimism. Alla tänkbara, hållbara lösningar och produkter verkar vara uppfunna. Redan? Det är ju fantastiskt, eller hur?
Besök en byggmässa eller läs en facktidning. Ja, då är hela rubbet hållbart. Lämna bara över bollen till marknadsavdelningen och sedan spelar det av sig själv. Det verkar vara receptet, men nej!
Några av dem där borta i marketing kunde säkert behöva en semester. Omvärldens önskemål om hållbarhet verkar skapa en alltför stor press. Jo, deras annonsmaterial tas helt säkert fram med en god avsikt, men det gör bara saken värre. Omdömesförmågan verkar i varje fall ha tagit semester.
Det är ett ”kanske”
Jag beklagar att behöva säga det, men fake news och marknadsavdelningens ”hållbarhet” verkar husera där ute i högre grad än verkliga fakta om hållbarhet.
Det är ett ”kanske”, att argumentera för att kort livslängd är hållbart. Det är ett ”kanske”, att argumentera för att individuella och tekniskt komplicerade lösningar är hållbara. Det är ett ”kanske”, när nästan alla annonsörer i en byggtidskrift på 52 sidor rubricerar deras texter med ”Hållbart”.
Det är dags att blåsa i visselpipan när något sött börjar bli beskt. Och nu är det dags!
Debatter med Gitte på www.byggitegel.se