FOTO: Frederiksbjerg Skole (ritad av Henning Larsens tegnestue)

Skolan är en av de viktigaste komponenterna i ett samhälle, men den senaste tidens samtal om nybyggnation har handlat väldigt mycket om bostäder. Hur får vi tillbaka fokus på våra barns utbildningsmöjligheter?

Det finns ett stort behov av nya skolbyggnader. Det visar en undersökning från fibercementtillverkaren Cembrit som har låtit intervjua 100 arkitekter. Undersökningen har genomförts av PFM Research.

En av orsakerna till skolbristen är att kommunerna är dåliga på att planera för skolor i samband med bostadsbyggande. 66 procent av de intervjuade arkitekterna i undersökningen instämmer helt eller delvis i detta.

Men framför allt är många skolor i Sverige i stort behov av förnyelse (72%). Flertalet arkitekter anser att skolarkitekturens betydelse för inlärning är en förbisedd fråga i Sverige (69%).

Enligt de tillfrågade arkitekterna är Danmark ett föregångsland vad gäller skolbyggnader. Varannan arkitekt (49 %) anser att Danmark är bäst i Norden på skolarkitektur.

En delegation från Sveriges kommuner och landsting (SKL) samt den Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) har därför besökt Århus i Danmark för att få inspiration. Här hämtade de inspiration från stadens skolbyggnader och några arkitektbyråer som specialiserat sig på undervisningsarkitektur.

Resan bjöd bland annat på presentationer hos arkitektbyråerna och en rundtur till två av stadens skolor, Søndervangskolen och Frederiksbjerg Skole, där många av de teman som kännetecknar dagens hållbarhetsdebatt har införlivats i skolbyggandet.

 

Hälsa, trivsel, miljö och ekonomi ska hänga ihop

– Vi ska praktisera äkta hållbarhet när vi bygger våra skolor. Tegel är en del av den nya trenden när man bygger skolor. Materialet ger vackra, beständiga byggnader med minimalt underhållsbehov och skapar samtidigt ett driftsäkert inomhusklimat, fastslår Gitte K. Nielsen, VD på Byggitegel.se och branschföreningen Danske Tegl.

– Skolan och förskolan är våra barns arbetsplatser. Vi pratar allt mer om hur viktigt det är att trivas och inte må dåligt på jobbet, då borde det vara självklart att vi även tänker så om platsen där våra barn tillbringar mycket tid. Att vi sparar energi i skolorna är givetvis också bra för den värld som vi lämnar över till barnen när de blivit vuxna, säger Cecilia Ehrenborg Williams, VD på Sweden Green Building Council i ett pressmeddelande.

Idag finns över 1000 byggnader som är certifierade enligt miljöbyggnadskrav och Sweden Green Building Council som har hand om systemet certifierar alltfler svenska skolor. Nu visar deras utvärderingar att certifierade skolor sparar över 11 miljoner kilowattimmar per år jämfört med kraven från Boverkets byggregler. Detta betyder att de årligen sparar lika mycket energi som cirka 450 villor drar.

Lägst uppmätt energianvändning har den SISAB-ägda Lugnets skola i Hammarby sjöstad, Stockholm.

 

Ekonomiska fördelar

Alltfler danska och norska kommuner har beslutat att bygga med murverk på grund av de ekonomiska och hälsomässiga fördelarna. Enligt Byggitegel.se finns det flera olika skäl till detta: ”Först och främst handlar det om att använda inspirerande byggmaterial som är beständiga, kräver minsta möjliga underhåll och är trygga.”

Tegel är ett bärkraftigt material sett från ekonomiska perspektiv. Detta beror bland annat på den långa livslängden och de låga underhållskostnaderna. Tegel kan stå i sin naturliga form och behöver inte ytbehandlas, målas eller liknande. Dessutom, med en livslängd på flera hundra år, bidrar tegelbyggen till en sund ekonomi utan att belasta miljön.

Erling Malm, civilingenjör och byggnadschef i Asker Kommun i Norge: ”Tegel är betydligt mer lönsamt på lång sikt än andra byggmaterial. Anledningen till detta är att de som äger tegelbyggnader har mycket mindre underhållskostnader. Lönsamheten har inneburit att det i många år har varit naturligt att kommunen väljer att använda tegel på fasader och bärande konstruktioner.”

När man ser på totalkostnaderna för ett bygge, är tegel ett av marknadens mest fördelaktiga byggmaterial. Detta beror bland annat på:

  • Materialets långa livslängd (minst 150 år)
  • Högt bruksvärde
  • Låga underhållskostnader
  • Låga driftskostnader
  • Låga miljökostnader för rivning och bortforsling